Eftersom vi åkt på semester i Eksjö igen så har jag inte kunnat blogga. Men nu så finns ju den här appen. Nu blir det blogg!
Förra helgen va vi på torpön och åt mat, fikade,lekte och Jonny klättrade i någon form av bana 8 meter upp i luften. Under helgen blev det också grillning och kubb, någon öl och Melwin badade i den lilla poolen och vi tog en långpromenad i skogen och så åkte vi till Jönköping. Väldigt mysigt. Igår och idag har/är vi hos Helena. Jonny kommer om någon timme och hämtar oss så vi ska åka ut till pappa igen :))

Alla har vi väl någon gång tänkt "h*n och jag kanske skulle ha ett bättre förhållande" eller "undra hur ett förhållande med h*n skulle vara". Jag har tänkt både så i ett förhållande och när jag träffade Jonny. På den tiden va Jonny upptagen, men han kände tydligen som jag. Det tog inte lång tid innan det var vi, men ändå vi tänkte så båda två... I hemlighet. Är det det som är de förbjudna tankarna? Att tänka och vilja är väl två helt olika saker? Precis som att vilja och göra? Fantasier kan ju lätt skena iväg. Hahaha,det lät men jag menade att man ibland kan tänka på de mest konstigaste sakerna ibland. Ja, men typ som nu. Varför i hela friden tänker jag på detta? Jaja, det hade varit intressant om folk hade vågat öppna sig och vågat slänga sig in i diskussioner. ALLA vet vem jag är men ni kan ju hitta på att ni är precis vem som helst!   

  Pitbull- Rain over me... En sjukt bra låt. Eller inte sjukt bra utan den är bra men den för med sig en massa minnen från Malmö. Ja, jag saknar faktiskt Malmö otroligt mycket. Men jag ångrar inte att jag flyttade.

Min energi är helt borta! Jag vet inte vad som hände med den.... Hoppas att jag vaknar fulladdad imorgon igen! Lite sol hade ju inte skadat!

Idag har vi varit och handlat. Blev ju en liten promenad, Melwin somnade i vagnen och sov ett tag när vi kom hem. Sen har vi ätit en massa, sjungit och han har dansat och lekt. Jag älskar min fina lilla gosse. Jag vill ju så gärna ha en till, men inte nu... Inte just nu, inte för att jag skulle bli ledsen om det blev nu, men det känns inte som rätt tillfälle precis just nu... Vi får helt enkelt se när det blir, men någon gång   Fast av någon anledning tycker Jonny att när han är 30 så är han för gammal... Vilket betyder då att när jag är 25 så är jag för gammal.... Då skaffar ju de flesta barn... Ska nog kunna få honom till att ändra på den tanken... Undra om han kommer hamna i någon 30års kris... Han är ju bara för gullig.   

Pitbull, kan vara en av de hetaste!!

Jo, jag tycker om när människor visar uppskattning men ärligt det finns en gräns för allt. Jag är inte intresserad av falska människor. Jag vill inte ha dom i mitt liv. Att snacka skit och vara falsk är en grej för fjortisar. Fattar inte folk att det alltid kommer fram till den de snackat om? A men iallafall så är jag så fruktansvärt trött på en människa som gör allt för att fjäska.. Ringer när h*n har lust och snackar bara en massa ointressanta saker. JAG BRYR MIG INTE! Jag är så trött på att det alltid ska passa när h*n vill och att man aldrig kan vara trevlig och prata allmänt annars. Antar att världen är full av såna människor... Ja inte i mitt liv. Jag tycker och tänker också men mest för mig själv. Fjäsk är det fulaste jag vet. Jag faller inte för sånt skit.

Idag har jag rensat i klädkammaren. Blev en massa kläder som jag ska skicka till UFF och en del skor också. Alltid någon som bli glad över det man själv inte vill ha.

Förresten, det är med alkohol och barn. Jag vet att det är många som tycker att man inte ska dricka något med alkohol alls när man har barnen med sig/i närheten. Men jag anser att en öl inte gör så mycket skada. Skillnaden är väl om man skulle sitta och bli full framför sitt/sina barn? Aldrig någonsin att jag skulle bli full i Melwins närhet. Jag vet hur det känns att se fulla odrägliga människor. FY, aldrig! Men att ta EN ÖL eller EN CIDER eller ETT GLAS VIN, har aldrig gjort mig något... Ja om det hänt någon gång alltså. Men då måste man veta vart gränsen går. Jag vet att folk kommer att ha en massa åsikter. Dela gärna med er av dom!

Tänk att musik kan få en att minnas så mycket. Så himla skönt/mysigt att sitta ensam uppe på kvällen med tända ljus, lyssna på musik och bara minnas allt möjligt och ibland till och med gråta en skvätt.

Jag tycker inte om människor som "låtsas" tycka om folk när det passar. Jag tycker inte om människor som ljuger, är falska, snackar skit, oärliga.... Ja, människor som bara för med sig allt negativt. Jag vill ha positiva människor runt mig, säkert för att jag allra oftast är det själv. Jag blir irriterad på folk som bara ska ha men aldrig kan ge något tillbaks... Likadant de som alltid vill höra positiva saker om sig själv men aldrig kan säga något positivt själv.

Spela... LAN! Helsike vad jag saknar våra lan helger! Ja trot eller ej men jag har spelat en MASSA! Så himla kul. Nu finns inte riktigt den tiden. Men man kanske kan spela när Melwin somnar "tidigt"? Hade varit så skoj! Bara sitta inne i spelet och tiden sticker iväg! Finns ju inget bättre!   

Det har gått två-tre dagar med piller och tandblekning. Så jäkla nöjd! Tänderna blev perfekta! Pillrena börjar smått göra sitt, fast man inte skulle se någon skillnad försen 3-4 veckor.

Vet faktiskt inte riktigt vad jag ska skriva... Saknar Jonny som fasikken! Tomt utan honom. Längtar verkligen till September då han börjar på ett jobb här uppe!

Får se om det kommer ett inlägg till senare... Brukar ju komma på saker att skriva lite senare på kvällen/natten.

Ja, jag har faktiskt haft ganska mycket att må dåligt över. I årskurs 6 hade jag piss betyg, hela mitt liv hade varit upp och ner vänt. Sexuellt utnyttjad, levt med soc i hälarna, flyttat hit och dit, slutade 7:an med skit betyg (som jag jobbade upp till nian), flyttat till foster familj. Ja hela min värld har varit uppochner vänd. Jag syselsatte mig ofta för att inte tänka på allt som hänt. Det blev min sköld. Men när jag flyttade ihop med Jonny och hamnade i Malmö, på en plats där jag inte kände någon och gick hemma hela dagarna så kom ångesten, rädslan och jag orkade ingenting. Jag låg oftast i sängen. Jonny kom hem från jobbet och undrade varför det inte hade hänt något. Mitt svar som vanligt va: Jag mår inte bra, jag är så trött. Så höll det på ganska länge. En dag låg jag och funderade på varför jag bara låg, varför jag inte gjorde något. Mitt svar till mig själv, jag mår dåligt, jag orkar inte, jag är för trött. Jag funderade på varför jag mådde dåligt, vad hjälpte det att ligga i sängen? .. Jag sa till mig själv: Stephanie, för helvete vad FAN tjänar du på att ligga i denna JÄVLA sängen, vad är det som förändras mer än att ditt liv springer förbi dig? Nä just det! Inte ett JÄVLA SKIT! Jag beslöt mig helt enkelt för att jag inte kunde ligga där. MEN när jag sen fick Melwin så började detta komma tillbaks. Min fina älskade Jonny fanns alltid vid min sida och stöttade mig så gott han kunde. Men jag tog beslutet igen. Att lämna allt det gamla bakom mig. Varför må dåligt över något som inte kan förändras? Vill jag verkligen "slösa" mina dagar, mitt liv på att ligga i en förbannad jävla säng!? Vill jag sitta i den här förbannade lägenheten och må dåligt? Nä för det är inte lönt. Inget blir ogjort iallafall. Jag kan hjälpa mig själv, ingen annan. Det är klart att man ska få må dåligt, det gör väl alla till och från? Men man kan inte gräva ner sig, allra helst inte när man är förälder. Jag har varit med och satt ett liv till denna världen. Jag VALDE och BESTÄMDE att han skulle få all min kärlek, all min "lediga" tid och att jag skulle/ska göra allt för honom! Han har inte valt att komma till denna världen och har defenetivt inte valt mig/oss som föräldrar. Klart att våran fina lilla pojke ska få ett liv som han förtjänar och att få vara barn och ha föräldrar som orkar med att leka med honom, lära honom saker, ha tid för honom, att älska honom över allt annat!

Må dåligt, res dig och lev livet!      

Jag har så himla svårt att gå och lägga mig. Jag vet verkligen inte varför. Jag kan nästan somna i soffan men ändå går jag inte och lägger mig och sen blir jag för pigg för att sova.... Så otroligt jobbigt.

Idag hämtade jag mitt paket! Så himla skoj! Hoppas att grejerna fungerar   Asså det är inte så att jag måste se ut på ett visst sett och det handlar inte om att vara "finast". Jag vill trivas med mig själv och känna att jag faktiskt är fin. Om man kan förändra saker och tror att man mår bättre/ blir nöjdare med det, så varför inte försöka? Jag har en så otroligt fin pojkvän och skulle inte vilja byta ut honom mot något annat ABSOLUT INTE! Jag vet att han älskar mig lika mycket som jag älskar honom. Efter 7år i med och motgångar så vet man det    Jag vet att han tycker att jag är fin som jag är men det handlar inte om det. Det handlar om att jag ska trivas med mig själv och vara nöjd över den jag är. Om man känner sig fin och nöjd över sig själv så blir man gladare också.

Det är UNDERBART att vara mamma. Jag älskar att umgås med min fina son, att skratta med honom, leka med honom, ha honom med typ överallt. Det som är det jobbiga är när man själv är sjuk eller inte har någon ork. Allt blir tusen gånger jobbigare. Innan jag blev mamma och hade tex 39 graders feber så sov man bara. Men 39 graders feber och ett barn... Ja, det säger ju sig självt att man inte har något val än att kliva upp, vara så trevlig man bara kan och fixa det han behöver. Men alla de fina dagarna då alla mår bra och vi har så skoj tillsammans övervinner allt! Sån kärlek är så svår att beskriva. Det är något som bara föräldrar kan känna!